Klimat och miljö

Jordgloben är en symbol för vårt ömtåliga klimat och miljö på Jorden. De som doktorerat i atmosfärsvetenskap och oceanografi vid Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet (MISU) får som gåva en jordglob. Jordgloben på bilden är min gåva som jag har stolt stående på mitt nattduksbord.

Vad är Aerosoler?

En längre text skriven för att förklara aerosoler. Vad är aerosoler - hur uppstår de, vad består de av och hur påverkar de miljön och klimatet?

Vad är Klimatmodeller?

En längre text om Klimatmodeller - hur de fungerar och används.

Bert Bolin - FNs klimatpanels förste ordförande 1988-1998

Bert Rickard Johannes Bolin (1925 - 2007)

Bert Bolin var en svensk meteorolog utbildad vid Uppsala universitet och Stockholms högskola (föregångare till Stockholms universitet). 

Bert Bolin var en pionjär inom datorbaserade väderprognoser och använde bland annat ENIAC (en av världens första datorer). Senare studerade han atmosfärskemi och speciellt kolets kretslopp och luftföroreningar. Han har också varit ledande i att organisera vädersateliter som hjälp till väderprognoser. 

1962 invaldes Bert Bolin i Kungliga Vetenskapsakademin.

Bert Bolin var en av initiativtagarna till att grunda FNs klimatpanel IPCC och han blev dess förste ordförande år 1988-1988. FNs klimatpanel IPCC tilldelades år 2007 Nobels fredspris tillsammans med president Al Gore. 

Bilden föreställer en signerad bok i atmosfärskemi som Thomas ärvde då delar av Berts privata fackböcker delades ut till anställda och forskarstudenter vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet (MISU), där Bert Bolin tjänstgjort som professor i meteorologi.

Vid Stockholms universitet finns nu mera Bolincentret för klimatforskning där flera olika interdisciplinära avdelningar deltar. Thomas biträdande handledare, professor emeritus Henning Rodhe har skrivit en kort presentation av Bert Bolin som kan läsas här:

http://www.bolin.su.se/index.php/bert-bolin

 

Hur arbetet med FNs klimatrapporter (IPCC) går till på ett schematiskt sätt.

IPCC Sammanfattning för makthavare (elevvänlig)

Detta är en förenklad version av "Summary for policymakers" framtagen av Bolincentret för klimatforskning, ett samarbete främst mellan fil Dr Anders Moberg och fil Dr Thomas Hede

Fil. Dr. Leg. gymnasielärare Thomas Hede

Fil. Dr. i atmosfärsvetenskap och oceanografi

Leg. Gymnasielärare i kemi och matematik

Grundare och ansvarig för MatNat.org

Sotpartiklars löslighet i molndroppar

Sot är egentligen ett mycket hydrofobt och vattenavvisande ämne. Hur kommer det sig att sot löser sig i molndroppar? Här presenteras en teori som kan hjälpa till att förklara detta fenomen.
Videon är inspelad i samarbete med Vetenskapens Hus i Stockholm och tillsammans med Dr. Stefan Åminneborg.

Sotpartiklars löslighet i molndroppar - En teoretisk studie

Videoklippet ovan beskriver hur surfaktanter kan öka lösligheten för kol i vatten. Artikeln nedan är skriven av Fil. Dr. Thomas Hede med flera och är publicerad 2013 i Atmospheric Science Letters:

A theoretical study revealing the promotion of light absorbing carbon particles solubilization by natural surfactants in nanosized water droplets, T Hede, C Leck, L Sun, Y Tu, H Ågren, Atmospheric Science Letters 14 (2), 86-90, 2013, DOI: 10.1002/asl2.421

Artikeln föreslår att naturligt förekommande surfaktanter kan öka lösligheten för sot i molndroppar.

Länk till artikeln

Global uppvärmning och kritiskt tänkande

Global uppvärmning är något som mänskligheten uppmärksammat under en ganska kort tid, cirka 50 år. De allra flesta vetenskapsmän som forskar om hur klimatet förändras är ändå överens om att människan på ett betydande sätt har påverkat mängden (koncentrationen) koldioxid i luften (i atmosfären) genom förbränning av kol, olja och gas. Denna ökade koncentration av koldioxid och även andra växthusgaser har bidragit till att mer värme tas upp och då höjer temperaturen globalt över hela Jorden. Även om forskarna är överens om att detta händer, så är det fortfarande osäkert på vilket sätt olika saker som väder, havsströmmar, vindar, is och glaciärer påverkas och på vilket sätt det i sin tur påverkar livet på Jorden och särskilt oss människor. Det är fortfarande långt ifrån så att människor i olika delar av världen är överens om hur vi ska stoppa klimatförändringarna eller åtminstone minska riskerna med att de sker.

Vissa människor ifrågasätter om forskarna verkligen har rätt i att klimatet förändras. Hur kan vi verkligen vara säkra när det har gått så kort tid? Jorden har ju funnits i miljarder år och klimatet på Jorden ändras naturligt, det vet vi. I vissa tider har det varit istid med mycket kallare klimat och när dinosaurerna vandrade på Jorden var det mycket varmare. Dessutom vet vi av erfarenhet att vädret kan variera från dag till dag eller år till år. En sommar är det torrt och varmt nästan hela sommaren, medan nästa sommar kan vara kall och regnig.

Att ifrågasätta påståenden som tidningar och TV sprider är bra! Man ska inte tro på allt som sägs i media. Det betyder att vissa saker som påstås är fel. Det gäller att välja mellan vad man ska tro på och vad man ska ifrågasätta. Vissa människor påstår saker som är fel därför att de inte vet tillräckligt om det de pratar om och det är tråkigt. Andra människor sprider medvetet lögner därför att det hjälper dem att tjäna pengar eller få mer makt eller inflytande. Att genomskåda sådana lögner och att kunna möta deras påståenden med det man själv tror på, därför att man är övertygad om att det är sant, är varje människas rättighet och det hjälper andra människor att förstå vilka åsikter man har.

Vetenskapen har inget annat mål än att berätta och beskriva olika saker som pågår i bland annat naturen. Det finns ingen ”dold agenda” med vetenskap, det vill säga vetenskapen har inte som mål att lura dig att göra saker som du egentligen inte vill, eller att tro på saker som egentligen är fel därför att någon ska tjäna pengar på det. Visst finns det pengar att tjäna på olika sätt med det som har med förändringar i klimatet att göra, men det beror inte på de fakta som vetenskapen lägger fram, utan i så fall på de beslut som politiker och företag fattar. De flesta vetenskapsmän som forskar om förändringar i klimatet gör det av en övertygelse att den kunskap de kan bidra med hjälper människor. Hjälper dem att fatta rätt beslut, att hindra lidande för andra människor som kan drabbas av det som förändringar i klimatet för med sig, hjälpa växter och djur som inte har någon egen talan och som hotas av klimatförändringar på olika sätt. Vetenskapsmän forskar inte för att bli rika och berömda eller för att medvetet lura folk att tro på något som inte är sant. Vetenskapsmän är bärare av kunskap. Vetenskapsmännens forskning sker på etiska grunder. Det betyder att forskningen är fri från påverkan av makt och vinstintressen, att det inte pågår fusk med resultaten på något sätt och att de resultat man kommer fram till kan kontrolleras och upprepas av andra forskare och av andra människor eftersom alla resultat presenteras i vetenskapliga tidskrifter. Vetenskapen har en lång tradition som bygger på att resultaten är trovärdiga. Resultaten publiceras och granskas av experter och allt sker på ett transparant sätt, det vill säga öppet för insyn under hela processen.

Även om vetenskapliga resultat är trovärdiga betyder det inte alltid att de tolkas och beskrivs på rätt sätt. Vi vet att tidningsrubriker ofta överdriver nyheter för att vi ska vilja köpa tidningen. På samma sätt kan politiker överdriva frågor som har med klimatet att göra. Vissa gör det av övertygelse för att de vill hjälpa de som ännu inte fattat beslut om vilka frågor som är viktiga att uppmärksamma att rösta på dem. Det är inte konstigt att politiker använder miljöfrågor och klimatfrågor i debatten och inför val. Miljö- och klimatfrågor är viktiga för oss människor på olika sätt för att de påverkar oss i vardagen. Miljöskatter på utsläpp, sortering av avfall och skatter på el- och vattenförbrukning är frågor som har bestämts av politiker för att skydda miljön. Men används dessa pengar på rätt sätt? Du har rätt att vara kritisk till detta på samma sätt som att du har rätt att vara kritisk till de resultat som klimatforskningen kommer fram till. Det handlar om ditt kritiska tänkande.

Kritiskt tänkande är bra! All vetenskap är byggd på kritiskt tänkande. Men tänk på en sak, bara för att någon är kritisk behöver inte betyder inte att han eller hon har rätt! Man måste vara kritisk även mot de som påstår att någon annan har fel. Kanske är det i själva verket så att det verkligen är rätt? Ingen annan än du själv kan bestämma vad du ska tro på och vilka beslut du ska fatta. Vetenskapen är till för att hjälpa dig i detta!

De personer och de organisationer som säger att det så kallade klimathotet är överdrivet eller till och med påhittat har rätt att uttrycka sina åsikter och det kan vara så att de har rätt, även om de allra flesta forskare är överens om att människan är på väg att förändra klimatet. Människor har i alla tider debatterat frågor som är viktiga för framtiden. De frågor som rör det framtida klimatet är inte annorlunda. Det kan vara starka känslor inblandade i debatten. Att säga att någon har fel, att kritisera en persons åsikter, är känsligt och det krävs att man gör det på rätt sätt och av rätt anledning.

Ljusa och mörka moln

Molndropparnas storlek avgör om molnet blir ljust eller mörkt. Stora molndroppar reflekterar mindre ljus än små och gör att molnet blir mörkt.
Videoklippet som är inspelat på Vetenskapens Hus i Stockholm i samarbete med Dr. Stefan Åminneborg visar hur glaskulor kan förklara fenomenet med molnens olika gråskala.

Ytspänning - Molndroppars storlek

Ett bildspel om fenomenet ytspänning och hur det kan påverka molndroppars storlek och de optiska egenskaperna hos moln. Bildspelet hör ihop med videoklippet ovan.

Ytspänning och aggregering i aerosolpartiklar - En teoretisk studie

Nedan finns en länk till en artikel skriven av Fil. Dr. Thomas Hede med flera. Artikeln är publicerad i Atmospheric Physics and Chemistry år 2011. Artikeln beskriver hur ytspänning påverkar molndroppsaktiveringen och hur naturliga surfaktanter kan bilda kolloida partiklar genom att molekylerna aggregerar. Artikeln bygger på studier av molekyldynamik av nanostora system av vatten och sekundära organiska aerosoler.

Länk till artikeln

Hede, T., Li, X., Leck, C., Tu, Y., and Ågren, H.: Model HULIS compounds in nanoaerosol clusters – investigations of surface tension and aggregate formation using molecular dynamics simulations, Atmos. Chem. Phys., 11, 6549-6557, doi:10.5194/acp-11-6549-2011, 2011.

IPCC FAQ

Detta dokument är en FAQ (Frequently Asked Questions) om klimatförändringar pga förstärkt växthuseffekt. Bilder och bakgrund till texten är hämtade ur FN:s femte klimatrapport.

IPCC Atlas

Detta dokument innehåller en Atlas över olika områden på Jorden och hur klimatet förväntas förändras i kortare och längre perspektiv. Information och bilder är hämtade ur FN:s femte klimatrapport.

Sot och is

Ett bildspel om hur sotpartiklar påverkar Jordens strålningsbalans genom att absorbera solstrålning.

Havsförsurning

Bildspelet förklarar hur den ökade halten av koldioxid i atmosfären kan leda till en allvarlig försurning av världshaven.

Beyond Köhler theory

Min doktorsavhandling "Beyond Köhler theory - molecular dynamics simulations as a tool for atmospheric science" från år 2013.

Fil Dr Thomas Hede

Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet (MISU)

Huvudhandledare professor Caroline Leck
Biträdande handledare professor emeritus Henning Rodhe
Opponent professor Veli-Matti Kerminen, Helsinki universitet

Genom att använda superdatorer och molekyldynamiksimuleringar har organiska molekyler med ursprung från vegetation kunnat studeras i nanostora aerosoler och hur deras ytaktiva egenskaper påverkar molndroppsaktiveringen beskriven med Köhlerteorin. Olika förfinade modeller beskrivs för att förklara de egenskaper så som aggregering och ytspänningsnedsättning som tidigare inte beaktats.

En länk till det digitala arkivet (DiVA), där hela avhandlingen kan laddas ned finns här nedan:

Beyond Köhler theory (2013) av Fil Dr Thomas Hede